Vad skall det bli av det? Hur skall vi kunna ta hand om det? Hur skall vi kunna ge det all den kärlek, omsorg och omtanke det behöver? Och det praktiska. Blöjor och puder för naveln och tillägg och väga... och farmor, farfar, mormor, morfar, moster och faster vänner och så söt han/hon är... 

Är det undra på att föräldrarna blir osäkra. Och så skall han/hon heta något. Döpas? Ja, men namnet klarar man av med en namn-anmälan till skatte-kontoret. 

Men ändå....döpas? Att lägga sitt barn, sin osäkerhet i Guds händer. Att vädja till en kärlek som man anar är större än ens egen. Dopet - inte bara några fina bilder i familjealbumet. Början på en kärlekshistoria. 

Gud säger till barnet (och föräldrarna) "Jag älskar dig" och barnet svarar. . . ja, ingenting. För än så länge är det bara Guds nåd som verkar. Men kärleken måste besvaras. Annars blir den olycklig. Att berätta för barnen vad som hände, då, vid dopet, att berätta om Guds kärlek - det är föräldrarnas ansvar. 

Dopet innebär att barnet blir medlem i Svenska Kyrkan. Dopet kan ske var och när som helst, men hos oss har vi gärna dopet mitt i söndags-gudstjänsten. Dopet är ju också församlingens högtid, då vi alla får ta emot och välkomna en ny medlem. 

Är det aktuellt med dop - tag kontakt med pastorsexpeditionen, gärna i god tid innan det planerade dopet. Dopprästen tar sedan kontakt med dopfamiljen och går igenom dopet och de frågor som kan finnas!

För ytterligare information om hur du går till väga , kontakta pastorsexpeditionen. Om du är vuxen och inte döpt, tala med någon av prästerna.