Nya kyrkoordningen

    Vid ingången av det nya årtusendet ändrades Svenska
    Kyrkans förhållande till staten Sverige. Sedan
    reformationen i början på 1500-talet har Svenska
    Kyrkan och svenska staten varit tätt knutna till
    varandra. Den bindningen upphörde.

    I begreppet "statskyrka" har legat att det har varit statens
    beslutande organ - riksdag och regering - som haft den
    yttersta makten över kyrkan. Det är riksdagen som har
    stiftat de lagar som gällt för kyrkan, det är regeringen som
    har fastställt gudstjänstordningar och kyrkliga böcker, t.ex.
    psalmboken och utnämnt högre kyrkliga
    befattningshavare t.ex. biskopar.

    Nu får kyrkan en annan ställning. Svenska Kyrkan blir ett
    trossamfund bland många andra. Kyrkan själv får ta
    ansvar för sin verksamhet, sina ordningar och sin framtid.

    Några väldiga förändringar blir det inte. Sedan lång tid
    har det ju funnits en parallell kyrklig organisation med
    kyrkomöte, stiftsstyrelser och kyrkoråd som har haft hand
    om den praktiska verksamheten. Dessa institutioner
    fortsätter sin verksamhet ungefär som hittills.

    Kyrkans verksamhet finansieras i fortsättningen inte med
    skattemedel (kyrkoskatt) utan med en kyrkoavgift. Någon
    större skillnad kommer den vanliga församlings-
    medlemmen inte att märka. Staten hjälper till med att få
    in kyrkoavgiften - via skattsedeln.

    Kyrkan har också fått statens uppdrag att (på de flesta
    håll) ansvara för begravningsverksamheten. Kyrkans
    präster har också som tidigare rätt att viga.

    Man kan tro att det på lång sikt kommer att bli
    förändringar - församlingar som slås ihop, verksamheter
    som kommer till eller läggs ner: Kyrkan skall ju svara mot
    sina medlemmars behov och förändras behoven måste
    också kyrkans verksamhet förändras.

    Den stora påtagliga skillnaden blir i de kyrkliga valen.
    Kyrkomötet har beslutat att medlemmar i Svenska Kyrkan
    har rösträtt från 16 års ålder. Valproceduren kommer att
    ändras något så att församlingsmedlemmarnas
    inflytande blir mer direkt då det gäller att välja stiftsledning
    och biskop.

    Svenska Kyrkans församlingar har fyra huvuduppgifter:
    att ansvara för att Kristus görs känd genom gudstjänster,
    undervisning, diakoni och mission. Hur tar vi i Brunnby
    församling vårt ansvar?

    Kyrkoordningen är det grundläggande dokumentet
    i det inomkyrkliga regelsystemet.
    Här har du möjlighet att ladda ned kyrkoordningen
    i sin helhet eller kapitel för kapitel.

    Upp